Tabratt i Muḥend Azwaw


I kečč a Muḥend Azwaw d tuzyiwin-ik, adlis-a ad ak-d-yefk yiwen wudem n tmusni, ad ak-d-iqqim d tigejdit ad ak-d-ittales ayen gan d wayen nnan imezwura-inek. Mi ara t-walin medden , amer ad yili win ara d-ak-yinin : - "Tigi d tiḥkayin n zik-nni, d timucuha n teryel i yes-s ssedhuyen arrac. I wacu d-aɣ-nefεent tmucuha n zik i nekwni s at tura? Eğğ timucuha n zik i yat zik ; nekwni d arraw bbwass-a ,ass-a deg irgazen ulin s aggur, rsen deg-s. Ass-a deg yiwet takurt tezmer ad tzebbwa tamdint tameqqwrant deg wesmenγar n tiṭ’" . Ini-asen: -Tamusni tekka nnig teswiεin. Ur ttilit ara ay imedhac d arraci yessedhec uclawa, ismenfayen arelluc aberreqmuc i yiṭij ireqqen neγ wureγ yuli uγebbar. -Ini-asen: Ureγ yif arelluc, ulac akw n teqrint gar-asen ; ureγ kkes-as aγebbar ad yiriq. Arelluc cwiṭ ma icellef-it d acellef ad iddegdeg d ticeqfafin tizraraqin. -Inn-asen: Awer teḍru yid-wen ay at tura am seklu mi gezmen iẓuran: Di tazwara zegzaw yifer-is, di teswiεt sellaw iḍer. Ttejra melba iẓuran... leqrar-is d tamettant. Awer tilim ay at tura d isekla war iẓuran. -Ini-asen: Tamacahutt d ajlal n tmusni. Kkes ajlal iwakken ad-tedher temsirt yellan ddaw-as, acku ... Acku tamusni, ɣas tettabaε lewqat, ur teqqin ara γer-sen s umrar ur gezzmen lemqas. Si tallit γer tayeḍ tettbeddil tussna, tamusni ur tettbeddil ara. Si tallit γer tayeḍ ay yettbeddilen di tmusni d ssifa n sufella , mačči d ixf n daxel. Maca, taγawsa tis-nat, a Muḥend ,mačči d lwert kan, mačči d agwni mi d-zzin leswar. Awan n tmusni d anṭag d tikli γer sdat.Ma tgiḍ-as algam tenγiḍ-tt. A Muḥend, ur as-ttegg ara algam i tmusni. Anida tt-yessaweḍ lğehd ufud-is tawiḍ-tt; ma s agur eğğ tamusni ad tali s aggur; awan-is d asemḥelleq i ddunit d wayen illan, anef i tmusni ad tessemḥilleq i ddunit. Taγawsa tis-krad, tamusni a Muḥend d asafu. D asafu n tafat: eğğ asafu ad ifu izuzef tillas.Tamusni d asafu n wurγu : eğğ asafu ad isserγ ayen irkan, d wayen iblan ur nesεi iẓuran. Eg-as d asaber γef ayen yelhan deg berdan d amsebrid mačči d amneṭran. Tamusni d asafu: wa yettak-it i wa, iwakken ad yezg dayem yeεla, urğin yettendella neγ yulwa neγ iqqim am γerrus di tesga. Ḥedreγ yemmut umγar aneggaru d-ittawin abrid n tmusni.Nebbwi tafekka-s γer uẓekka ideg ara yenṭel. Mi nerra akal fell-as nuγal-d, nettmesmuqal am wi isrεen la d-ittakwi. Inḍel usafu gar-aneγ i seg d-nettagwem tafat.Ass-n, a Muḥend, i k-id-mmektiγ, i as-nnigh : - Ay imεezzan n yiibbwas, γurwat ad tuγalem d ineḥyaf n kullas.Si tmusni d tmuγli taγezzfant, d tulya bbul d leεqel.Mmktiγ-k-id, mi d mmektiγ akw ...tisutwin ara d-imlen. Amusnaw aneggaru nenṭel-it, dγa nenṭel yid-s tamusni ? Ulac tijmuyaε d igrawem ideg ara tḥefḍem tamusni akken tt-ḥefḍen imezwura-nwen. Tura tamusni tuγal s idlisen. Deg-mi iy-uriγ adlis-a i kečč, a Muḥend, d tezyiwin-ik, ad ak-d- iqqim d tigejdit i usenned , d tigejdit i lebni. Mouloud Mammeri (poèmes kabyles anciens)

Commentaires

Posts les plus consultés de ce blog

Tafada n tfellaht (calendrier agricole)

YEMMA , asefru n Ben Mohamed